Boken diskuterar existensen av en tornedalsk etnicitet och vad den skulle innebära. Inledningen ger en översikt av olika synsätt inom etnicitetsforskning, som primordialism, perennialism, modernism och postmodernism, för att ge läsaren förståelse för de olika definitionerna av etnicitet. Boken betonar vikten av denna bakgrund för att förstå den tornedalska etniciteten.
Författaren Tage Alalehto
Argument och motargument presenteras angående vad arkeologisk och historisk forskning säger om tornedalens etniska drag. Det beskrivs hur finska språket har minskat i betydelse från tidigt 1900-tal fram till 2010-talet, där meänkieli blivit underordnat svenskan. Laestadianismen, som historiskt varit kopplad till Tornedalen, har också tappat sin inflytande sedan 1800-talet.
Studier om endogami, eller äktenskap inom gruppen, visar att giftermål var starkt endogama mellan 1880 och 1920, men en rörelse mot exogami (äktenskap utanför gruppen) blev tydlig mellan 1940- och 1960-talen. En ökad interaktion med människor utanför Tornedalen, såsom svenskar och finnar, förde med sig en förändring av kulturella drag som inte enbart är knutna till det tornedalska.
Boken tar även upp tidiga litterära verk, såsom Antti-Keksis kväde och Tornedalssången, samt Hilja Byströms texter, som speglar relationen mellan finska och svenska. Dessa texter visar att det finns en etnisk komponent men också att kulturella och sociala aspekter är centrala, vilket gör förståelsen av en genuin tornedalsk etnicitet komplex.
Den etnopolitiska nutidssituationen med STR-T, Kvenlandsförbundet och Meänmaas diskuteras, där språk framhävs som den viktigaste etniska markören. Boken framhäver dock att språkets ställning har försvagats och att kampen nu handlar om att revitalisera språket för att stärka den tornedalska etniciteten. Dessa försök möter dock hinder, och boken pekar på att det finns begränsad grund för att anse tornedalingarna ha en stark etnicitet idag.
Det finns en nostalgisk känsla för det förflutna, som bidrar till en vag symbolisk etnicitet, men denna påverkar negativt i kampen för erkännande av språk och kultur. Ansökan om urfolksstatus riskerar att avslås på grund av otydlig etnisk identitet. Avslutningsvis presenterar boken ett perspektiv på alienation och hur den tornedalska identiteten kan stärkas genom att omfamna språk och kultur, vilket kan motverka den svenska nationalismens påverkan och hjälpa till att förena tornedalingarna som en grupp.
Boken beräknas komma under 2027 och har beviljats medel från Kulturrådet.
Vill du vara med och stödja projektet ekonomiskt?
Skicka ditt bidrag till:
swish: 123 242 83 40
eller
bg: 5534-0046.
Märk bidraget med ”Tornedalen”.
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
Ett stort tack för ditt bidrag och för att du gör boken möjlig.